Ett batteri...och negativitet....

Jag är en positiv människa. 
Jag kan se positivt även på sånt som egentligen är ganska negativt och jag har svårt för människor som använder negativitet som någon uppmärksamhets-magnet. Sånna människor suger bara energi.
Eller för att få andra människor att tycka synd om en. 

Men även fast man är positiv för det mesta så kan man ibland ändå känna sig lite negativ ibland, så länge man inte låter det ta över helt så det blir kortslutning i batteriet, för i ett batteri så behövs både positivt och negativt för att det ska fungera. För mycket av det ena eller det andra är aldrig bra.

Idag är denna damen lite mer negativ än positiv
-lite mer negativ än vanligt. 
För vissa dagar är inte skit roliga. Vissa dagar slåss man mer med dåligt samvete, skuldkänslor och saknad (bland annat) än vanligt. 
Vissa dagar funderar man på vad man kunde gjort för att dagen skulle sett annorlunda ut, vad man kunde gjort idag eller tidigare för att påverka en negativ händelse ...exempelvis.

Vissa dagar känns ögonlocken tyngre att lyfta, fötterna rör sig långsammare och klumpen i magen växer i samma takt som skallens huvudvärk dunkar.
Idag har det varit en sådan dag. 
Och idag känner jag mig negativ och nog mest likgiltig och jag känner att det nog inte spelar så mycket roll vad jag gjort annorlunda.... även OM jag HADE kunnat.

Idag somnar jag med min klump i magen och med mitt dåliga samvete som ett tungt jävla täcke över kroppen. 
För dagen idag har vart mer negativ än positiv...liksom känslorna för dagens innehåll.

Jag vill inte att någon ska tycka synd om mig, jag vill inte ha kommentarer som "upp med hakan" för den lyfter jag ändå. 
Jag ville bara få skriva ur mig och försöka sätta ord på mina känslor för att enklare kunna placera dom ordentligt i skallen.

Och ingen behöver fundera över om det är kärleken som börjar vackla, om det eventuellt skulle vara kärleken som gjort att dagen vart tuff. 
För så är det inte. 
Vi har det jätte bra. 
Och David, jag är så tacksam för att du finns och för att du krigar vid min sida! Jag älskar dig!!
Och barnen mår bra.

Nej det är något annat som gnager i hjärta och hjärna, vad det är-behåller jag för mig själv. 

Med en suck sätter jag punkt och vet att jag (bland annat med hjälp av detta inlägg) kommer vakna mer positiv i morgon. 
För positivt och negativt behövs (även om jag kan tycka det känns feeeett onödigt, speciellt när man är i något negativt) för att batteriet ska kunna arbeta vidare.

pernillalehner.blogg.se

Allt och lite till

RSS 2.0